UFO, ett sådant som våldtog Alva?

Under sista tiden på Molkoms Folkhögskola åkte vi en sväng till Göteborg för att spela in Daniel Johanssons slutprojekt, "Efter Elden". Jag vill minnas att jag skötte ljuset on-set, hjälpte till med smink och att jag klippte den. Väldigt intensivt, men också väldigt roligt! Det roligaste av allt var nog ändå utmaningen att bygga ett UFO. Ont om tid och ont om pengar. Tror jag hade runt en femhundring att röra mig med, och det täckte väl just precis kostnaden för färg, superlim och diodelektroniken.

Daniel ville ha ett ganska klassiskt utformat skepp, så något direkt designarbete behövde jag inte lägga ned. Ett flygande tefat helt enkelt. Det handlade mycket om att bara skrapa ihop vad jag hade i lådorna och lägga pussel med det.

Stommen fick bli en strumphängare, kartong och en CD-spindel. Resten var bara småbök som limmades på eftersom. Tror det gick åt runt femton tuber superlim. Någon ovansida behövdes inte, emedan fartyget ifråga endast skulle fotas underifrån.

Schabraket grundmålades svart och highlightades sedan i silver. En fet diod installerades i centrum, men visade sig i slutändan vara onödig då vi helt skippade vår planerade tractor beam. Tingesten monterades i trådar och fotades sedan mot en improviserad green screen. I retrospekt kan jag säga att det var dumt att måla den i silver, då denna färg reflekterade alldeles för mycket av grönskärmen, vilket gjorde compositingarbetet lite mer påfrestande än vad som skulle varit nödvändigt.

Här är de bilder jag har tillgängliga.

De kallar oss mods; cykelhjälm

Mest bara ett kvickt inlägg för att sopa bort dammet och putsa väck möglet innan jag sätter igång på allvar igen.

Straxt efter mitt förra inlägg valde jag att lämna den postapokalyptiska westernproduktionen. Anledningar behöver vi inte gå in på. Hur som helst klarar den sig utmärkt utan mig och kan följas på paltwestern.blogspot.com. Dock har jag en jäkla massa halvfärdig rekvisita för genren liggandes. Efterhand kommer jag att göra klart den och visa upp den här, för min egen skull, och så får det bli.

Så, bara ett halvår senare kommer nu cykelhjälmen i all sin prakt. Jag orkar inte gå in något djupare på processen emedan den torde vara ganska självförklarande. Ta en cykelhjälm, släng på en massa skrot, måla.

Jag vet att konceptet är både löjligt och ologiskt- en frigolithjälm med skruvar, huga, men det är det roliga med den sortens tematik. Man kan ta sig grova friheter i förhållandet mellan sunt förnuft/ kickass. Tänk Mad Max liksom. Civilisationens sargade lik hinner inte ens kallna förrän varenda kotte kvar på vår jord rusar ut i ödemarken och skrudar sig som Village People på revbensfrossa.






Gjordes på en eftermiddag tillsammans med Alex Ehn.